Ett konkret sätt att öka ditt teams framgång
Ta del av senaste forskning om dialoger som ökar teams motivation och prestation genom förbättrad samhörighet, kompetens och självbestämmande.

Ulla Osterman, grundare Orangino Work, berättar om forskningsresultat vid Lunds Universitet på metoden. Du får prova på och samtidigt praktiska råd hur om samarbetet hos er blir effektivare. Verktyget Orangino Work tränar teams reflektion, kommunikation och feedback. Genom strukturerad dialog upptäcker deltagarna sina olika perspektiv på ett sätt som ökar öppenheten, stärker relationerna och hjälper teamet utveckla de beteenden som ger framgång.
När: 13 september kl 8.30 – 9.30, med frukost från kl 8
Var: Impact HUB Riddargatan 17D
OSA: frukost@oranginowork.com senast 9 september
Välkommen!

Vad krävs egentligen för att lyckas som chef? Och vad innebär det att lyckas? Ur vems eller vilkas perspektiv? Nu har forskningen visat att snälla chefer som bryr sig om sin personal är mer lönsamma än andra.

Med mer mångfald och olikheter får vi bättre innovationer och utvecklas mer, eftersom vi får fler infallsvinklar och synsätt.

”Vi har ett vetenskapligt stöd för ett samband mellan kreativitet och psykiska sjukdomar,” säger Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet.

Läs hela artikeln här

För att sticka ut idag räcker det inte att ha den bästa produkten eller varan. Det gäller att ha något som ingen annan kan kopiera, vilket är en bra historia som kan återberättas av verkliga människor. Det personliga berättande blir mer och mer viktigt och därför blir också företagens kultur och värderingar än viktigare. Det är inte vad du som chef och ledare säger, som är det viktigaste, utan hur du agerar och vad du står för.

Per Schlingmann har skrivit en bok om berättelsens kraft där han även ger en del råd och tips.

Vissa dagar och tillfällen känner jag mig mer stolt och glad över mitt jobb än andra dagar. Den 28 maj var en sån dag. Särmästerskapen, som jag initierat och skapat, genomfördes i strålande sol med cirka 170 barn och ungdomar från särskolans klass 4 till sista året i gymnasiet, som också strålade. De tävlade i längdhopp, kulstötning, kast med boll och 100 samt 200 meter löpning på egna ben eller i rullstol.

Personal, elever som inte ville tävla, tjänstemän och politiker – alla hjälpte de till som funktionärer och såg till att deltagarna hade lyckad tävlingsdag. Utan deras insatser hade det inte blivit något. Det känns helt fantastiskt att det blev så lyckat och att alla fick diplom och de tre bästa i varje gren och åldersgrupp en medalj.

Tack för en minnesvärd dag.

Tidningen Danderyds Nyheter hade en kvartssida om Särmästerskapen i print, men på webben har de inte tagit med den. Tyvärr.

http://www.sollentuna.se/sv/nyhetsportal/nyhet-uppleva–gora1/succe-for-sarmasterskapen/

http://www.sollentuna.se/sv/nyhetsportal/nyhet-uppleva–gora1/premiar-for-sarmasterskapen/

http://norrortsnytt.se/startsidan/2015-05/sarmasterskapen-i-friidrott/

http://ramstrand.eu/

Det är viktigt att veta vem man är och vart man vill. Men det är inte så lätt att hitta dit. Här får du några frågor på vägen som kan hjälpa dig.

Att arbeta med fler sinnen gör dig mer öppen och mottaglig för andras synsätt och tankar kanske inte är helt oväntat, men att det också är studerat och fastställt är magiskt. Alltid lika intressant att läsa om Julia Romanowska och hennes Schibbolet-föreställningar.

Hur ska vi bli bättre ledare? Är det genom att gå på kurs eller är det att leva och påverkas av andra och lyssna på den feedback du får genom livet? Kan kulturen hjälpa till på traven eller är det fyr-fältare med olika teorier som är det bästa? Debatten har nog bara börjat.

Forskning visar att barn och vuxnas motoriska färdigheter har försämrats genom åren. Vi promenerade oftare förr, gick mer i skogen, utförde oftare det som populärt kallas vardagsmotion. Hjärnforskare har visat att vi lär oss bättre om vi är rörliga och motoriskt i balans. Vi har också förmåga att klara stress bättre när vi är balanserade.

När vi blir glada och lyckliga över något öppnar vi reflexmässigt upp bröstkorgen och sträcker upp armarna i luften i ett ”Yes! Jag gjorde det!”. Då sänder kroppen signaler till hjärnan att jag har lyckats med något och är glad över det. Jag kan alltså göra gesten för att försätta mig i den känslan och därmed hjälpa hjärnan på traven. Hjärnan är alltså lättare att lura, än kroppen.

En av huvudteserna i ny forskning visar att att medkänsla gynnar företagen eftersom medarbetarna gör som chefen gör.